Svenska företagsledare tror på tillväxt och ser ljusare på ekonomin än sina kollegor globalt. Men under ytan finns ett växande gap: de har svårare att hitta AI-kompetens, färre har en tydlig AI-plan – och kompetensförsörjningen har på ett år blivit en dubbelt så stor oro.
Optimismen är stark – men ojämnt fördelad
PwC:s globala vd-undersökning har i år genomförts för tjugonionde gången. Bland de svenska företagsledarna uppger 74 procent att de tror på tillväxt i den inhemska ekonomin under det närmaste året, medan motsvarande andel globalt är 55 procent. Närmare hälften av de svenska vd:arna är dessutom mycket säkra på tillväxt i det egna bolaget, jämfört med knappt var tredje vd globalt.
Helena Kaiser de Carolis, vd för PwC Sverige, pekar på den allmänna ekonomiska utvecklingen som en möjlig förklaring. Hon lyfter att det nu finns flera positiva konjunkturprognoser för 2026, men nämner också att utvecklingen kring Grönland de senaste veckorna skapat oro och visar hur snabbt läget kan förändras.
Undersökningen omfattar 4 454 företagsledare från 95 länder, varav 121 svenska vd:ar. Intervjuerna genomfördes mellan 30 september och 10 november 2025.
Kompetensbristen har blivit en akut fråga
Bilden av en ljus framtid spricker när samtalen kommer in på bemanning. Andelen svenska vd:ar som ser den framtida kompetensförsörjningen som oroande har vuxit från 11 till 24 procent på ett år.
Samma mönster syns i andra undersökningar. I en rapport från Trygg-Hansa och Novus, där 637 personer i ledningen, högre chefer och egenföretagare intervjuats, anger 43 procent av cheferna på små och medelstora företag kompetens- och arbetskraftsbrist som den största risken inför 2026. Tätt efter ligger ökade lagkrav och regleringar på 42 procent – båda högre än ökade kostnader, som oroar 36 procent.
BDO:s rapport Global Risk Landscape 2025 pekar i samma riktning. Där ser 28 procent av de tillfrågade cheferna tillgången till rätt kompetens som en av de tre största riskerna, mer än en fördubbling jämfört med året innan.
Martin Tidesten, Head of Risk Advisory Services på BDO i Sverige, säger att många företag har svårt att både locka och behålla rätt kompetens. Han menar också att AI skapar osäkerhet kring hur framtidens organisationer ska bemannas.
Få har en plan – och ännu färre ser vinsterna
AI är den fråga där det svenska gapet blir som tydligast. Bara 27 procent av de svenska företagsledarna uppger att de kan attrahera AI-talanger med rätt teknisk kompetens. Motsvarande siffra globalt är 42 procent.
Än mer avgörande är skillnaden i strategi. Knappt tre av tio svenska vd:ar säger sig ha en tydligt definierad plan för sina AI-initiativ. Globalt svarar drygt hälften ja på samma fråga. Bara 23 procent av de svenska vd:arna uppger att vinsterna har ökat i någon utsträckning till följd av AI, mot 29 procent i det globala snittet.
Helena Kaiser de Carolis anser att svenska företag har betydligt mer kvar att göra när det gäller AI-implementering. Hon framhåller att det krävs snabbare beslut och en tydlig strategi för att tekniken ska ge nytta, och att företagen måste definiera mål, resurser och ansvar för sina AI-projekt.
Bilden bekräftades redan i förra årets undersökning, och har alltså inte förändrats. Svenska företag ligger kvar på efterkälken i att omsätta tekniken i affärsnytta.
Forskningen flyttar ut på fabriksgolvet
Parallellt med PwC:s siffror pågår flera försök att lösa kompetensfrågan med tekniken själv. Vid Uppsala universitet driver Kaveh Amouzgar, biträdande universitetslektor, forskningsprojektet ARTISAN, som finansieras av Vinnova. Där får en erfaren operatör bära ett XR-headset och arbeta som vanligt, medan systemet observerar arbetsmomenten och bygger upp en strukturerad beskrivning av uppgiften.
Kaveh Amouzgar beskriver att experten inte behöver stå bredvid den nya personen. Personen kan till och med ha gått i pension, men kunskapen finns kvar.
I det EU-finansierade uppföljningsprojektet MANUFACTOR tar forskningen nästa steg: systemet ska också förstå personen som utför arbetet, genom sensorer som mäter hjärtfrekvens, ögonrörelser och arbetsbelastning. Målet är att ge rätt stöd vid rätt tillfälle i stället för att ersätta operatören.
Bakgrunden är konkret. Sju av tio svenska industriföretag upplever att det blir svårare att hitta rätt kompetens i rätt antal, enligt Ny Tekniks redogörelse för forskningen. Hitachi Energy, som deltar i projekten, skalar upp samtidigt som pensionsavgångar tär på den erfarna personalstyrkan.
Cyberoron växer i takt med digitaliseringen
En annan fråga som flyttar upp på vd:arnas agenda är cyberriskerna. I Sverige har andelen företagsledare som ser cyberrisker som ett stort hot ökat från 21 till 30 procent på ett år. Globalt klättrar cyberriskerna från tredje till delad förstaplats bland de största hoten och anges nu av 31 procent.
Helena Kaiser de Carolis förklarar att ökad digitalisering tillsammans med en osäker omvärld vidgar de ytor som kan attackeras. Hon betonar att företagen behöver ta ett samlat grepp om cyberriskerna och även arbeta aktivt med risker kopplade till leverantörer. Ett enda intrång hos en leverantör, en brist i en molntjänst eller en svag länk i den digitala kedjan kan enligt henne drabba hela den egna verksamheten.
Vad ett mindre företag kan göra nu
För en mindre verksamhet pekar underlaget mot tre konkreta steg. Det första handlar om att sätta en AI-plan innan verktygen köps in: definiera mål, resurser och ansvar för projekten, så att satsningarna inte blir ineffektiva. Det andra gäller kompetensen – att se lärande som en del av vardagen och inte som ett separat projekt, eftersom kunskaper blir föråldrade snabbare när förändringstakten är hög.
Siffrorna visar att optimismen finns.
Källor
- PwC:s globala vd-undersökning: Svenska företagsledare mer optimistiska men har utmaningar med kompetensbrist och AI-användning — news.cision.com, 2026-01-20
- AI med “ögon” ska lösa industrins kompetensbrist — nyteknik.se, 2026-09-24
- Kompetensbrist och nya lagkrav toppar chefers risklista för 2026 — chef.se, 2025-12-04
- Kompetensbrist klättrar snabbt på företagsledarnas risklista — mynewsdesk.com, 2025-06-12
Fler artiklar
Riksbankens sänkning till 2,5 procent i december 2024 - vad den betydde för småföretagen
Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,5 procent vid mötet den 18 december 2024 – här är vad det kan betyda för småföretagens kalkyl.
Bara månader efter införandet - nu backar EU om förpackningskraven
EU:s förpackningsförordning PPWR:s krav började gälla för förpackningar som släpps ut på EU-marknaden den 12 augusti 2026. Knappt tre månader senare ändrar EU kraven efter stark kritik.