Hoppa till innehåll
Alla nyheter
Företagande · 3 min läsning

Högre trösklar för hållbarhetsrapport - så påverkas svenska SMF

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som höjer gränsvärdena för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport. Små och medelstora börsnoterade företag föreslås undantas helt.

Färgade ringpärmar med etiketter i rader på trähyllor i ett kontor

Foto: Viktor Talashuk / Unsplash · Unsplash License · Fotograf · Unsplash

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som genomför EU:s ändringsdirektiv för hållbarhetsrapportering i svensk rätt. För många företag väntas lagen minska den administrativa bördan. Samtidigt ställs nya krav på företag som ingår i större företags värdekedjor.

Färre måste upprätta rapport

Enligt regeringens pressmeddelande innebär de nya reglerna bland annat höjda gränsvärden för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport. Det betyder att vissa företag som i dag är skyldiga att ta fram en sådan rapport kommer att undantas. För en mindre ägarledd verksamhet kan det innebära att ett årligt arbete med att samla in och sammanställa hållbarhetsuppgifter försvinner helt.

Små och medelstora börsnoterade företag föreslås också undantas från rapporteringsskyldigheten. För den gruppen handlar förändringen inte bara om minskad administration utan också om att kraven på rapportering inte längre ska vara kopplade till en börsnotering i sig. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.

Nya regler för leverantörer i värdekedjan

Förslagen innehåller även nya bestämmelser för företag som ingår i större företags värdekedjor, till exempel leverantörer och underleverantörer. Det innebär att ett litet företag som säljer till en stor kund kan beröras av hållbarhetskraven även om företaget inte självt omfattas av rapporteringsskyldigheten.

Enligt Miljö & Utveckling har EU:s nya standard för frivillig hållbarhetsrapportering publicerats i unionens officiella tidning, vilket innebär att den slutliga lydelsen är fastställd och att reglerna träder i kraft. Den nya förordningen är avsedd för företag som inte omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering och som har högst 1 000 anställda. Rapporteringen är fortsatt frivillig.

Tak för vad kunderna får kräva

Tidigare var standarden en rekommendation, utan bindande tak för vad större företag fick begära in. Genom den nya förordningen får värdekedjetaket rättslig verkan. Företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering får inte kräva mer information från företag med högst 1 000 anställda än vad taket medger, när uppgifterna samlas in för den obligatoriska rapporteringen.

Det är dock inte ett generellt förbud mot att fråga efter mer. Ett större företag kan fortfarande efterfråga uppgifter över taket, men ska då ange vilka uppgifter det gäller och informera företaget i värdekedjan om att det har rätt att avstå. Taket begränsar inte heller informationskrav som följer av annan EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning. För en underleverantör blir det därmed viktigt att skilja på vad kunden har rätt att kräva och vad man kan tacka nej till.

Företagshemligheter och revisorns roll

Förslagen innebär också att vissa känsliga uppgifter, exempelvis företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Företag som inte själva omfattas av rapporteringskraven ska dessutom kunna avstå från att lämna mer information än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering.

Därutöver tydliggörs att den revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Enligt Företagarna har arbetet med att minska omfattningen av de obligatoriska kraven pågått en tid, och företag som berörs behöver följa hur de svenska reglerna slutligt utformas. För den som i dag rapporterar är nästa steg att kontrollera om det egna företaget fortsatt omfattas – och om kunderna i värdekedjan ställer krav som går utöver det nya taket.

Källor