Riksbanken håller räntan - men bankerna sänker mindre

Storbankerna får kritik för att sänka räntan mindre än Riksbanken. Enligt SvD ifrågasätts nu hur mycket av Riksbankens räntesänkningar som faktiskt når företagen. För små och medelstora företag kan skillnaden mellan styrräntan och bankernas villkor bli avgörande för både finansiering och investeringsvilja.

Styrräntan står still – men signalerna skiftar

Riksbanken beslutade vid sitt möte den 19 mars att behålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Det framgår av EFN:s rapportering. Samtidigt har den geopolitiska oron kopplad till kriget i Iran tilltagit, vilket enligt EFN skapar ett svårnavigerat penningpolitiskt läge. Riksbankschefen Erik Thedéen betonar i sitt protokoll att de negativa effekterna på ekonomin som helhet varken finans- eller penningpolitiken kan trolla bort.

Tidigare under året har vice riksbankschef Per Jansson öppnat för en räntesänkning. Enligt protokollet från det penningpolitiska mötet den 28 januari sade han att det inte kan uteslutas att han på nästa möte den 18 mars skulle lägga sin röst på att sänka styrräntan. Han pekade då på att riskerna för att inflationstrycket framöver ska bli för lågt successivt har ökat. Men vid mötet i mars blev det alltså ingen sänkning. I stället varnar Riksbanken nu för att en dramatisk utveckling med fortsatta utbudsstörningar kopplade till Irankriget kan leda till en serie räntehöjningar redan i sommar, enligt EFN.

Bankerna sänker mindre än Riksbanken

SvD rapporterar att storbankerna får kritik för att de sänker räntan mindre än Riksbanken. Det innebär att företag som lånar pengar inte får fullt genomslag av Riksbankens räntesänkningar i sina egna räntekostnader. För ett litet företag med ett lån på några miljoner kronor kan skillnaden mellan styrräntan och bankens utlåningsränta bli kännbar i kassaflödet.

Kritiken mot bankerna handlar om att marginalerna mellan in- och utlåningsräntor inte minskar i samma takt som styrräntan. För företagare innebär det att finansieringskostnaden inte sjunker lika snabbt som Riksbankens signaler ger sken av. Det påverkar i sin tur vilka investeringar som är lönsamma att genomföra. Ett investeringsprojekt som skulle bära sig vid en lägre ränta kan bli olönsamt om banken inte sänker lika mycket.

Räntebanan pekar åt olika håll

Riksbankens räntebana, som är bankens prognos över hur styrräntan kommer att utvecklas, lämnades oförändrad vid mötet i mars, enligt EFN. Men Erik Thedéen betonar att riskbilden kring huvudscenariot har ändrats högst påtagligt sedan slutet av januari. Han utesluter inte en dramatisk utveckling om utbudsstörningarna fortsätter. I ett sådant scenario blir effekterna på KPIF-inflationen snabba och stora, och Riksbanken skulle behöva inleda en serie räntehöjningar i sommar så att styrräntan i början på nästa år ligger strax över 2,5 procent.

För småföretag innebär den dubbla signalen en osäkerhet. Å ena sidan har Per Jansson pekat på att en lättare penningpolitik kan göra avvikelserna från inflationsmålet mindre varaktiga. Å andra sidan varnar Erik Thedéen för att räntan kan behöva höjas om inflationsriskerna tilltar. En företagare som planerar en investering står därmed inför ett beslut där ränteläget kan förändras snabbt åt båda håll.

Vad det betyder för investeringsviljan

För ett litet eller medelstort företag är räntan på banklån en av de största kostnadsposterna vid större investeringar. När storbankerna sänker mindre än Riksbanken försvagas effekten av penningpolitiken för företagen. Det kan leda till att investeringar skjuts på framtiden eller att företag väljer att finansiera sig på annat sätt.

Per Jansson sade enligt protokollet att den geopolitiska utvecklingen kännetecknas av tvära kast och är i princip helt oförutsägbar, vilket gör att det än så länge inte går att kvantifiera dess ekonomiska effekter. Han menade att turbulensen leder till att dimman av osäkerhet tätnar ytterligare. Om den konkreta och mer bestående effekten i huvudsak blir just ännu större osäkerhet ökar det riskerna för att inflationstrycket framöver ska bli för lågt, i det här fallet via en dämpning av efterfrågan.

För företagare som överväger att låna till en investering finns det därför skäl att jämföra bankernas villkor noggrant. Skillnaden mellan styrräntan och den ränta banken erbjuder kan variera. Enligt SvD:s rapportering sänker storbankerna räntan mindre än Riksbanken, vilket innebär att företagets faktiska räntekostnad inte följer styrräntan nedåt i samma takt. Det gör att en investeringskalkyl bör utgå från bankens faktiska ränta, inte från styrräntan.