Sedan den 27 september 2026 ska EU-länderna tillämpa direktivet om stärkt konsumentmakt i den gröna omställningen, Empco. Reglerna slår mot vaga miljöpåståenden i marknadsföring. Men Sverige är inte klart med lagstiftningen – regeringens utredning bedöms leda till lagstiftning den 1 januari 2027, enligt Aftonbladet.
Direktivet 2024/825 ändrar två befintliga konsumenträttsliga direktiv: direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder och direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter.. Syftet är att konsumenter ska kunna fatta välgrundade köpbeslut och att vilseledande miljöpåståenden, otillförlitlig hållbarhetsmärkning och metoder som förkortar produkters livslängd ska motverkas.
En av de största förändringarna gäller allmänna miljöpåståenden. Bland de uttryck som direktivet pekar ut finns “miljövänlig”, “ekovänlig”, “grön”, “naturvänlig”, “klimatvänlig”, “energieffektiv”, “biologiskt nedbrytbar” och “biobaserad”. Sådana allmänna uttryck är förbjudna om företaget inte kan visa att det finns en relevant erkänd utmärkt miljöprestanda – till exempel kriterierna för EU:s miljömärke, vissa officiellt erkända miljömärkningssystem eller den högsta miljöprestandan enligt annan tillämplig EU-lagstiftning.prestandan enligt annan tillämplig EU-lagstiftning.estandan enligt annan tillämplig EU-lagstiftning.
Hur precist påståendet är spelar roll. Direktivet använder “klimatvänlig förpackning” som exempel på ett allmänt påstående. En formulering om att all energi som används vid tillverkningen av en förpackning kommer från förnybara källor räknas däremot som specifik och faller utanför just förbudet mot generella miljöpåståenden. Andra regler mot vilseledande marknadsföring kan ändå gälla.
Fler förbud än de uppenbara orden
Direktivet omfattar mer än vad företag skriver uttryckligen. Miljöbudskap kan förmedlas på flera sätt – exempelvis via text, bilder, grafik, symboler, märkning, varumärkesnamn, företagsnamn eller produktnamn. Även en miljöfördel som bara antyds, utan att sägas rakt ut, kan därför omfattas av reglerna. Även bredare formuleringar som “hållbar”, “medveten” eller “ansvarsfull” kan vara problematiska. Direktivets motiv säger att det inte räcker att belägga en miljöegenskap om uttrycket samtidigt kan uppfattas handla om sociala egenskaper.
Ett annat förbud riktar sig mot påståenden som får det att verka som att en miljöfördel omfattar hela produkten eller hela företaget, när den i själva verket bara gäller en begränsad del. Direktivet tar upp en produkt som säljs med budskapet att den är gjord av återvunnet material, när det i själva verket bara är förpackningen som är återvunnen. Ett företag kan till exempel framstå som att det använder förnybar energi i all sin drift, trots att vissa delar fortfarande går på fossila bränslen.
Hållbarhetsmärkningar skärps. En hållbarhetsmärkning får inte användas om den varken grundar sig på ett certifieringssystem eller har fastställts av en offentlig myndighet. Certifieringssystem ska ha allmänt tillgängliga villkor, vara öppna för näringsidkare som kan uppfylla kraven, ha rutiner för bristande efterlevnad och övervakas av en oberoende tredje part. En märkning som en offentlig myndighet har fastställt kan användas utan sådant certifieringssystem.
Klimatkompensation räcker inte
En annan nyhet gäller klimatpåståenden som bygger på kompensation av växthusgasutsläpp. Företag får inte påstå att en produkt är klimatneutral, har minskad klimatpåverkan eller till och med positiv sådan, om grunden är att utsläpp kompenserats. Direktivet nämner uttryck som “klimatneutral”, “koldioxidpositiv”, “nettonollutsläpp”, “klimatkompenserad” och “minskad klimatpåverkan”.
Det innebär inte ett förbud mot att berätta om investeringar i klimatprojekt eller köp av koldioxidkrediter, så länge informationen inte är vilseledande och följer unionsrätten. Problemet uppstår när kompensationen används för att få konsumenten att tro att själva produkten eller tjänsten saknar klimatpåverkan.
Även påståenden om framtida miljöprestanda omfattas. Kommunicerar ett företag ett framtida klimatmål ska det finnas tydliga, objektiva, allmänt tillgängliga och kontrollerbara åtaganden. Dessa åtaganden ska ingå i en detaljerad och realistisk genomförandeplan med mätbara och tidsbundna mål, till exempel hur resurser ska fördelas. Genomförandet ska också följas upp regelbundet av en oberoende expert, och expertens slutsatser ska göras tillgängliga för konsumenterna. Enligt direktivets motiv bör experten vara fri från intressekonflikter och ha relevant kompetens inom miljöområdet.
Svenska regler dröjer – men hösten är ingen frizon
Tidslinjen är komplicerad. Medlemsländerna skulle senast den 27 mars 2026 anta och offentliggöra de nationella bestämmelserna. Sverige hann inte. Enligt Food Supply blev den svenska utredningen klar i januari 2026 och remissbehandlingen pågick fortfarande när EU:s deadline passerade i mars. Regeringens utredning bedöms enligt Aftonbladet införas den 1 januari 2027.
Det betyder inte att svenska företag kan vänta. Vilseledande miljömarknadsföring kan redan i dag strida mot marknadsföringslagen, men hur de nya förbuden slår igenom i Sverige innan den nationella lagstiftningen är på plats är oklart. Regeringens utredning bedöms i stället leda till lagstiftning den 1 januari 2027, ett datum som är en bedömning och inte ett beslut.
Sanktionerna kan bli kännbara. Enligt Aftonbladets genomgång, med hänvisning bland annat till advokatbyrån Delphi, kan brott mot reglerna leda till marknadsstörningsavgifter på upp till fyra procent av företagets årsomsättning.
Vad det betyder i praktiken
För en mindre leverantör handlar det om att gå igenom allt kundmaterial: produktblad, webbshop, förpackningar, sociala medier och säljpresentationer. Leta efter breda värdeord och kontrollera vad som faktiskt ligger bakom dem. Ett påstående om återvunnet material ska preciseras – andel, material och vilken del av produkten det gäller. En egen grön symbol utan tredjepartscertifiering ska bort eller ersättas med en erkänd märkning.
Det skapar en affärsrisk och en källa till osäkerhet, särskilt som de flesta företag har produkter som redan finns i distribution.
Advokat Maria Winckler på Advokatfirman Delphi säger till Aftonbladet att hon räknar med mindre svepande påståenden över tid.
Ett närliggande förslag, Green Claims, ligger fortfarande på is sedan förhandlingarna pausades sommaren 2025.
Källor
- EU:s regler mot greenwashing är här – detta gäller — miljo-utveckling.se, 2026-09-29
- Nya EU-krav mot greenwashing – men svenska regler dröjer — food-supply.se, 2026-09-29
- EU skärper reglerna – gröna påståenden kan försvinna — aftonbladet.se, 2026-09-10
- Nu börjar EmpCo-direktivet om trovärdiga hållbarhetspåståenden gälla — packnews.se, 2026-09-24
- greenwashing Archives — realtid.se, 2026-11-12
Fler artiklar
AI Act ska ge seriösa leverantörer ett försprång - men småföretagen får svårt
Merparten av EU:s AI-förordning tillämpas sedan den 2 augusti 2026. Reglerna ska skapa en jämnare spelplan för leverantörer som satsar på säkerhet – men mindre bolag kan få svårt att avgöra vad som gäller, varnar branschföreträdare.
Digitalt batteripass för elbilar blir obligatoriskt 2027
Från 18 februari 2027 ska elbilsbatterier på EU-marknaden ha ett digitalt batteripass, enligt EU:s batteriförordning.