Hoppa till innehåll
Alla nyheter
Omvärld · 4 min läsning

Demokraterna tar kongressen - men tullarna mot svenska företag består

Maktskiftet i Washington begränsar presidentens lagstiftningsutrymme. För svenska företag som handlar med USA kvarstår dock tullarna – och osäkerheten.

Kapitoliumbyggnadens kupol och fasad mot blå himmel med vita moln

Demokraterna har vunnit majoritet i både senaten och representanthuset efter mellanårsvalet. Men för svenska företag med USA-handel innebär maktskiftet ingen lättnad. Tullarna ligger kvar, och enligt handelsexperten Ingrid Serup är det klokt att inte räkna med att politiken blir mer förutsägbar.

Delat styre – presidenten behåller greppet om handeln

Ingrid Serup, expert på handelspolitik på Svenskt Näringsliv, konstaterar att Republikanernas nederlag i mellanårsvalet blev större än många hade räknat med. Demokraterna kontrollerar nu lagstiftningen och budgetprocessen, vilket enligt Serup innebär att det blir betydligt svårare för Trump att driva igenom stora reformer som kräver kongressens stöd.

Handelspolitiken är dock ett undantag. Kongressen har historiskt delegerat befogenheter på området till presidenten, och Trump har visat att han gärna använder presidentordrar för att införa tullar utan att gå via kongressen. USA:s högsta domstol stoppade i början av året de breda tullar som lanserades i början av presidentperioden, men enligt Serup finns andra delar av den amerikanska handelslagstiftningen att ta till – framför allt Section 232, som motiveras med nationell säkerhet, och Section 301, som riktar sig mot handelspraxis USA bedömer som oskälig.

Tulltaket på 15 procent ger viss stabilitet

Ett tulltak på 15 procent på de flesta varor gäller inom ramen för Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA. Det ger en viss stabilitet i relationen, men innebär inte att tullfrågan är löst.

– Tullarna försvinner knappast över en natt. Trump kan fortsätta införa sektorstullar, bland annat med hänvisning till nationell säkerhet, säger Ingrid Serup.

Demokraterna kan försöka stoppa enskilda tullar och begränsa presidentens befogenheter. Trump kan i sin tur lägga veto. Resultatet blir en dragkamp där utfallet är svårt att förutse – och det är just oförutsägbarheten som är den stora utmaningen för företagen.

Stockholms handelskammare har i en rapport konstaterat att den svenska varuexporten till USA backat med 29 miljarder kronor sedan tullpaketet presenterades. Ingrid Serup tror att tappet går att hämta hem, men att det kräver bättre handelsvillkor och större förutsägbarhet.

– Den amerikanska marknaden är alltjämt viktig för svenska företag, och efterfrågan på våra produkter finns kvar. Men tullarna gör handeln dyrare, och osäkerheten kan leda till att företag skjuter upp investeringar och affärsbeslut.

Så slår kostnaderna mot småföretagen

För ett mindre företag som importerar komponenter eller färdiga varor från USA blir tullen en direkt kostnad i kalkylen. Varor som tidigare passerade tullfritt kan nu belastas med 15 procent, och för vissa sektorer tillkommer sektorspecifika tullar ovanpå det.

Det slår mot marginalerna. Ett företag med tunn vinstmarginal kan tvingas välja mellan att höja priserna mot kund, krympa vinsten eller se sig om efter andra leverantörer. Varje alternativ har sitt pris – och ingen av dem är gratis att genomföra.

Samtidigt pekar exportstatistiken på att svenska företag varit bra på att hitta alternativa marknader när handeln med USA minskat. Det minskar sårbarheten, men ersätter inte en stor marknad över en natt.

Konkurrensen snedvrids när reglerna skiftar

Tullarna påverkar inte bara det enskilda företagets kostnader. De förändrar också spelplanen. Företag som har produktion i USA eller som redan har anpassat sina leverantörskedjor kan stå starkare än de som importerar från andra länder. Konkurrenssituationen förskjuts helt enkelt när tullsatserna skiljer sig mellan länder och sektorer.

För små och medelstora företag, som sällan har resurser att bygga upp parallella produktions- eller leverantörskedjor, blir den här typen av snedvridning särskilt kännbar. De kan inte flytta produktion över en helg. De kan inte heller alltid bära kostnaden för att byta leverantör utan att det syns i resultaträkningen.

Läget kompliceras ytterligare av att handelspolitiken är sammanflätad med andra politikområden, där reglerna kan skifta snabbt och företagen kan behöva navigera flera regelverk samtidigt som inte nödvändigtvis pekar i samma riktning.

Planera för osäkerhet – inte för en lösning

Många företag hoppas nu på en stabilare relation mellan EU och USA. Enligt Ingrid Serup kan valresultatet också öka stabiliteten något, eftersom presidenten får fler politiska begränsningar och handelspolitiken kan granskas hårdare. Men hon är tydlig med att det inte innebär att politiken blir förutsägbar.

– Presidenten har fortfarande stora befogenheter, och åtskilliga konfliktfrågor mellan EU och USA återstår. Företagen bör därför fortsätta att planera för såväl geopolitisk som handelspolitisk osäkerhet.

Det praktiska rådet till ett mindre företag blir därför att inte bygga sin affärsplan på antagandet att tullarna försvinner. Se över vilka varor och komponenter som är exponerade mot USA-handeln, räkna på vad en bibehållen eller höjd tullsats gör med marginalerna och undersök om det finns alternativa leverantörer eller marknader som minskar beroendet.

Osäkerheten är i sig en kostnad. Den som planerar för den har lättare att fatta beslut även när spelreglerna ändras igen.

Källor