Hoppa till innehåll
Alla nyheter
Omvärld · 4 min läsning

USA vänder frihandeln ryggen - tullarna som når svenska småföretag

USA har lämnat frihandelslinjen och EU skärper tonen mot Kina. För svenska små och medelstora företag landar skiftet i inköpsavtal, prislappar och leveransbesked – här är vad som står på spel.

Stort containerfartyg med full last av containrar på vattnet i skymningsljus, med bogserbåtar intill

Svenska små och medelstora företag handlar i en värld som ritas om. USA har lämnat frihandelslinjen, EU skärper tonen mot Kina, och mitt i detta sitter underleverantörer och importörer med inköpsavtal och leveranstider som inte längre är självklara.

Ett skifte som redan pågår

Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare M-topp, skriver i en DN Debatt-artikel att USA nu vänt frihandeln ryggen och att Sverige bör ta täten för ett närmare samarbete mellan EU och demokratierna runt Stilla havet. Enligt Hökmark handlar det ytterst om vem som får definiera spelreglerna för världsekonomin – långt bortom exportstatistik och tullsatser.

Debattartikeln speglar ett läge där handelspolitiken blivit säkerhetspolitik. I april 2025 beskrev Dagens Arena hur USA:s president Donald Trump trappade upp handelskriget, med 10 procent tull på all import från en lång rad länder och 20 procent mot EU. Tidningen kallade det ett fundamentalt politiskt och ekonomiskt skifte. EU-länderna drabbades hårdare än många andra.

För ett litet, öppet och exportberoende land som Sverige får sådana svängningar snabbt genomslag. Nästan två tredjedelar av den svenska varuexporten går till EU:s inre marknad, enligt Europaportalen. Men en betydande del av det svenska näringslivet är samtidigt invävt i leverantörskedjor som sträcker sig långt utanför Europa.

Så påverkas inköpen

För en mindre tillverkare eller handlare börjar konsekvenserna sällan i tulltaxan. De börjar i inköpslistan.

En komponent som tidigare köptes från en leverantör i ett land kan plötsligt bli dyrare, eller fastna i tullen. Dagens Arena pekar på att en bil består av delar och material från en rad olika länder och företag – samma logik gäller för betydligt mindre produkter. En butikshylla med elektronik, verktyg eller leksaker bygger på underleverantörer i flera led.

När handelsreglerna ändras flyttas kostnaderna nedåt i kedjan. Det kan handla om högre inköpspris, längre ledtider eller krav på nya intyg och ursprungsdokumentation. För företag med små marginaler blir varje sådan förändring ett direkt hot mot kassan.

Priser och leveranssäkerhet

I DN:s sammanfattning av debattartikeln lyfts att Europa inte får hamna i Kinas knä när USA drar sig undan. Samtidigt beskriver Europaportalen hur statsminister Ulf Kristersson inför ett EU-toppmöte om konkurrenskraft slog fast att Sverige är EU:s mest frihandelsvänliga land – men också varnade för att Kina agerar alltmer självsäkert och offensivt i sin handelspolitik.

– När vi hotas med ekonomisk utpressning eller när andra använder offensiv handelspolitik mot oss, då är vi redo att svara. Vi kommer inte att låta oss utpressas, sade Kristersson enligt Europaportalen.

För inköpare betyder det att leverantörskedjor mot Kina kan komma att granskas hårdare, och att alternativa leverantörer i andra länder kan bli mer attraktiva. Men ett byte av leverantör tar tid. Det kräver nya kvalitetskontroller, nya avtal och ofta nya tekniska godkännanden innan varan kan beställas i volym.

Kristersson lyfte också fram att det blir allt svårare att handla inom EU på grund av protektionism, nationella regler och regelbörda. Ett exempel han nämnde: produktetiketter som är längre än själva produkten.

Frihandelsavtal som motvikt

Samtidigt finns motrörelser. Enligt Europaportalen har EU avslutat förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Indien och beslutat om ett stort avtal med Mercosurländerna – Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Avtalen är färdigförhandlade, men ratificeringsprocessen återstår innan de gäller fullt ut. Regeringen driver på för fler avtal, bland annat med Malaysia, Förenade Arabemiraten, Thailand och Filippinerna.

För ett svenskt SMF kan nya avtal öppna nya inköpsmarknader och ge alternativa leverantörer. Men avtalen måste också omsättas i praktiken: ursprungsregler, tullklassificering och dokumentation kräver både tid och kompetens.

Vad företagaren kan göra nu

Fyra steg som går att ta innan nästa tullbesked landar:

  • Kartlägg var de kritiska komponenterna kommer ifrån. Vet du vilka länder och leverantörer som står bakom dina viktigaste produkter?
  • Räkna på känsligheten. Vad händer med marginalen om en tull eller valutaförändring slår igenom på inköpspriset?
  • Ha minst en alternativ leverantör för det som är affärskritiskt, även om den inte används i dag.
  • Håll koll på EU:s handelsagenda. Nya avtal och nya handelshinder påverkar ofta småföretag först via priser och ledtider.

Hökmarks debattinlägg och Kristerssons utspel pekar i samma riktning: handelspolitiken är inte längre en fråga för diplomater och storföretag. Den landar i inköpsavtal, prislappar och leveransbesked – även hos företag med tio anställda. Ett företag som inte har räknat på vad nästa tullbesked kostar står utan svar den dag leverantören hör av sig.

Källor