Hoppa till innehåll
Alla nyheter
AI · 4 min läsning

Agentisk AI flyttar cyberattacken till företagets vardag

Säkerhetsföretaget Barracuda varnar för AI-agenter som planerar och genomför hela attacker på egen hand. Samtidigt trappar FI och regeringen upp arbetet mot AI-drivna cyberhot.

Bärbar dator med skärm som visar en anonym figur framför grön datorkod

Säkerhetsexperter på Barracuda pekar ut 2026 som året då AI inte längre bara är ett verktyg i attacken utan en självständig aktör. Samtidigt har Finansinspektionen inlett en fördjupad analys av cyberhot från avancerade AI-modeller, och regeringen har samlat myndigheter och näringsliv för att höja tempot i det svenska cybersäkerhetsarbetet.

Från stödverktyg till egen operatör

Agentisk AI beskrivs i Barracudas genomgång som system som samlar in information, fattar beslut, anpassar sig efter omständigheter och genomför hela sekvenser av åtgärder på egen hand. Överfört på cyberangrepp innebär det en operatör som kartlägger målet, skapar trovärdiga beten, testar olika vägar in och justerar taktiken efter hur försvaret reagerar.

Yaz Bekkar, principal consulting architect på Barracuda, säger i genomgången att AI under nästa år kommer att agera självständigt och fatta egna beslut för att nå sitt mål, i stället för att bara vara ett stöd i attacken. Angreppen kan smälta in i normal aktivitet och bli svåra att förstå i efterhand.

Redan i dag automatiseras delar av en attack, som informationsinsamling, nätfiske och enklare försök att ta sig förbi försvar. Det som förändras är att systemen själva planerar stegen och byter metod i realtid.

Telefonen som vapen

Ett särskilt konkret hot gäller samtal och chattar. Eric Russo, director för SOC defensive security på Barracuda, pekar på att AI redan kan föra avancerade dialoger via röst och text på ett sätt som gör det svårt att avgöra om det är en människa eller inte.

Hans exempel är vardagliga för en svensk redovisningsbyrå eller ett mindre handelsbolag: en agentisk AI för ett övertygande samtal med en medarbetare på ekonomiavdelningen för att komma över bankuppgifter. Ett mer komplext scenario är deepfake-baserad röst eller chatt som lurar en helpdesk att återställa multifaktorautentisering – och därmed öppnar dörren till ett större intrång.

Jesus Cordero-Guzman, director på Barracuda, nämner att plattformar med brottsligt syfte som Xanthorox dök upp under 2025, följda av HexStrike och Venice.AI. Enligt honom kan agentisk AI bland annat användas för att automatisera nätfiske, kartlägga försvar löpande och kringgå CAPTCHA-lösningar för att få otillåten åtkomst.

Myndigheterna skruvar upp tillsynen

Hotbilden har redan lett till rörelse i det svenska systemet. Finansinspektionen meddelar att myndigheten påbörjar en fördjupad analys av hur finansiella företag skyddar sig mot cyberhot från avancerade AI-modeller. Enligt FI har flera avancerade modeller under 2026 visat sig kunna automatisera cyberattacker i hög utsträckning, bland annat genom att identifiera sårbarheter och genomföra angrepp.

“I takt med att cyberhoten utvecklas och AI-modellerna snabbt blir alltmer avancerade måste företagen fortsätta att stärka sin förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker”, säger Erik Wingstrand, chef för risker inom informations- och kommunikationsteknik hos FI, i myndighetens meddelande.

FI har sedan i våras fört en löpande dialog med finansiella företag och uppmanat dem att stärka sin operativa motståndskraft. Enligt FI innebär EU-förordningen för digital operativ motståndskraft, Dora, långtgående skyldigheter för finansiella företag att skydda sig mot olika typer av cyberhot. Men även företag utanför sektorn berörs indirekt – genom bankernas och betalningsleverantörernas krav på sina kunder och underleverantörer.

Regeringen vill höja tempot

Den 4 juni samlade ministern för civilt försvar företrädare från myndigheter, näringsliv, akademi och cybersäkerhetssektorn till ett rundabordssamtal om AI-drivna cyberhot, enligt regeringens redogörelse. Deltagarna diskuterade hur Sverige bör möta de cybersäkerhetsutmaningar som följer av den snabba AI-utvecklingen.

Samtalet handlade om hur Sverige bör möta de cybersäkerhetsutmaningar som följer av AI-utvecklingen, enligt regeringens redogörelse.

Vad ett litet företag kan göra nu

Barracudas rekommendation till försvar är att inte förlita sig på generiska verktyg med standardinställningar. Bekkar lyfter tre byggstenar i ett effektivt försvar: samlad insyn i identiteter, enheter, SaaS-tjänster, moln, e-post och nätverk; analys av beteenden som fångar avvikelser från det normala utan att bygga på signaturer; och mänsklig expertis som löpande följer upp och justerar skyddet. mänsklig expertis som kontinuerligt följer upp och justerar skyddet.

För ett företag med tio till femtio anställda är den praktiska ordningen snarare: se till att multifaktorautentisering inte kan återställas via ett telefonsamtal, att rutiner för betalningar kräver en andra bekräftelsekanal, och att personalen vet att ett samtal från “ekonomiavdelningen” kan vara en AI.

Cordero-Guzman lyfter också ledarskapet kring de egna AI-systemen. Chefer behöver förstå hur AI-agenter integreras i teamen och hur de styrs, och organisationer måste säkerställa att agenterna används ansvarsfullt och att deras beslut ligger i linje med verksamhetens värderingar. Det gäller även det lilla företag som låter en AI-tjänst hantera kundärenden eller fakturor.

Ett rimligt nästa steg är att gå igenom vilka AI-tjänster som redan används, vilka behörigheter de har och vem hos leverantören som ansvarar om något går fel. Hotet är inte längre något som händer stora banker. Det är en fråga om hur det egna telefonsamtalet besvaras.

Källor