EU arbetar med att förenkla hållbarhetsregelverket genom initiativen Omnibus I och Stop the Clock. Men för svenska småföretag innebär förändringarna inte att kraven försvinner – snarare att dokumentation och verifiering av hållbarhetspåståenden flyttar fram fokus till kommunikation, inköp och produktdata.
Förenkling – men inte sänkta ambitioner
Tidningen ByggMaterial har frågat hållbarhetsansvariga hos flera stora aktörer i byggbranschen hur de ser på EU:s förenklingsarbete. Svaren visar en bransch som välkomnar tydligare spelregler men samtidigt varnar för att förenkling inte får bli en ursäkt för att sänka ribban.
Sara Haasmark, hållbarhetschef på Ahlsell Sverige, säger till tidningen att hon ser positivt på att EU harmoniserar regelverken – men understryker att “förenkling inte innebär sänkta ambitioner”. Hon betonar att hållbarhet är en integrerad del av affären och att de långsiktiga drivkrafterna från marknad, kunder och samhälle är fortsatt starka.
Henrik Björk, hållbarhetschef på Optimera, går längre. Han menar att Omnibus och Stop the Clock i praktiken blev “en handbroms för hållbarhetsarbetet” och att många företag backade från sina engagemang när kraven mjukades upp. Inför CSRD började hållbarhetsfrågorna krypa nedåt i näringskedjan, även hos större och medelstora lokala byggare. Den utvecklingen riskerar nu att stanna av.
Vad det betyder för småföretagens kommunikation
För ett mindre företag som säljer produkter eller tjänster med gröna påståenden i marknadsföringen får förändringarna direkta konsekvenser. Varje påstående om klimatnytta, återvunnet material eller minskad miljöpåverkan måste kunna backas upp med underlag. Det gäller även när påståendet är formulerat i ett säljbrev, på en webbplats eller i en produktbroschyr.
Peter Lindström, vd på Bygma, beskriver hur företaget redan nu påverkas av att EU försöker balansera kraven. Han säger att Bygma kan lägga mer energi på praktisk kompetensutveckling och logistiklösningar i stället för att “drunkna i rapporteringskrav” – men poängterar samtidigt att det är genom handling, inte genom skrivna rapporter, som ett hållbart samhälle byggs. För småföretag innebär det enligt honom att kvalitetssäkra rätt information i nära samarbete med leverantörerna, så att kunderna får det stöd de behöver i sin egen omställning.
Inköp och produktdata blir flaskhalsen
Johanna Pierre, hållbarhetsansvarig på Mestergruppen, pekar på en annan praktisk konsekvens. Hon säger att förenklingarna är gynnsamma i enskilda fall, men att Mestergruppen redan investerat betydande resurser i att möta de ursprungliga kraven i lagpaketen – och att “det svider när det är ambivalens i Bryssel”.
För mindre leverantörer som säljer till större aktörer blir produktdata och spårbarhet avgörande. Kravet på att kunna visa var ett material kommer ifrån, hur det tillverkats och vilken miljöpåverkan det har, försvinner inte bara för att EU förenklar rapporteringen. Tvärtom flyttar kraven nedåt i kedjan – från de stora aktörernas hållbarhetsavdelningar till de mindre leverantörernas faktablad och systemstöd.
Elina Aggerstam, hållbarhetschef på Derome Bygg & Industri, säger att arbetet med att förbereda sig för CSRD och andra regelverk har stärkt både arbetssätt och datakvalitet. När processerna nu är etablerade ser hon att vissa förenklingar kan minska den administrativa bördan – för företaget självt, för kunderna och för leverantörerna. Men hon understryker att det bara är positivt så länge transparens och ansvarstagande fortsatt säkerställs.
Trovärdighet blir en konkurrensfördel
Björn Holm, vd på BIG-Gruppen, säger att EU:s förenklingsarbete bekräftar att koncernen valt rätt inriktning. Han pekar på ett väsentlighetsbaserat hållbarhetsarbete, en gemensam hållbarhetsredovisning och etablerade processer i värdekedjan som Code of Conduct och leverantörsbedömningar. Det ger enligt honom ett trovärdigt och långsiktigt hållbarhetsarbete som stärker både koncernen och delägarna – och som samtidigt stödjer slutkunderna i deras eget hållbarhetsarbete.
För småföretag som ännu inte byggt upp motsvarande struktur blir slutsatsen att trovärdighet inte längre är något som kan kommuniceras fram. Den måste dokumenteras. Ett grönt påstående utan underlag blir en risk i sig, oavsett om EU:s regelverk kallas förenkling eller skärpning.
Nästa steg för det mindre företaget
Det praktiska arbetet börjar i den egna kommunikationen. Gå igenom samtliga hållbarhetspåståenden i marknadsföring, på webbplats och i säljmaterial. Fråga för varje påstående: vilket underlag finns, vem har tagit fram det och hur gammalt är det?
Därefter handlar det om inköpen. Begär in produktdata och dokumentation från leverantörerna redan vid avtalstillfället, inte efteråt. Se till att uppgifterna hamnar i ett system där de kan återanvändas – i offerter, i produktblad och i den löpande kunddialogen.
Slutligen: håll koll på hur förenklingsarbetet utvecklas. Omnibus I och Stop the Clock ändrar tempot i Bryssel, men riktningen är tydlig. De företag som redan har ordning på sina påståenden och sin produktdata står stadigt när kraven väl skärps på allvar.
Källor
- Branschen om EU:s hållbarhetsförenklingar — Tidningen ByggMaterial, 2026-06-24
- Här är årets företagare 2026 — Sigtuna kommun, 2026-04-20
Fler artiklar
Agentisk AI flyttar cyberattacken till företagets vardag
Säkerhetsföretaget Barracuda varnar för AI-agenter som planerar och genomför hela attacker på egen hand. Samtidigt trappar FI och regeringen upp arbetet mot AI-drivna cyberhot.
Ekodesignkraven kommer stegvis - så förbereder sig småföretagen på digitala
Digitala produktpass ska följa varan genom hela livscykeln. Först ut är vissa batterier, sedan rullar kraven ut på allt fler varugrupper. Företagarna varnar för administrativ börda – men ser också nya affärsmöjligheter.