Euroländerna ljusnar - så påverkas småföretagens finansiering

Konjunkturen i euroländerna lyfter oväntat mycket i september. Det månatliga inköpschefsindexet steg till 53,1, upp från 52,0 i augusti, enligt S&P Global. Ett index över 50 anses tyda på en växande ekonomi.

Tjänstesektorn drar uppåt

Uppgången gäller framför allt tjänstesektorn, enligt nyhetsrapporteringen. Det samlade indexet för industri och tjänster lyfter tydligt jämfört med augusti och mer än väntat. Ekonomerna hade i genomsnitt räknat med ett index på 51,7.

Utvecklingen är likartad i de två största ekonomierna, den tyska och den franska. Det är i tjänstebranscherna som det ljusnar, medan industrin går lite knackigare. För ett mindre företag som säljer tjänster till andra företag i dessa länder är det en signal om att efterfrågan kan hålla i sig. För leverantörer till industrin är bilden mer blandad.

Räntan och finansieringen

I källmaterialet finns inga uppgifter om räntenivåer eller om hur centralbankerna agerar. Det som går att säga är att EU:s regelverk för ekonomisk styrning syftar till att övervaka, förebygga och korrigera ekonomiska trender som negativt skulle kunna påverka de nationella ekonomierna, euroområdet och EU som helhet, enligt EU-kommissionen. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen vägleds och samordnas den makroekonomiska politiken för att främja hållbar tillväxt, och regelverket ska också garantera finanspolitisk och finansiell stabilitet.

För en företagare betyder det att förutsättningarna för finansiering hänger nära samman med hur konjunkturen utvecklas i stort. Kommissionen tar fram ekonomiska prognoser och konjunkturundersökningar som underlag för beslutsfattandet. Prognoserna publiceras varje vår och höst och omfattar en rad makroekonomiska och finanspolitiska indikatorer för EU-länderna. Den som planerar en investering har alltså anledning att följa dessa publiceringar, eftersom de ger en bild av vilket läge ekonomin bedöms vara i.

Fokus på att röja hinder

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga linjetal i september. Hon inledde med att adressera handelskrig, geopolitisk osäkerhet och en klimatomställning som blir alltmer akut, men betonade samtidigt att lösningarna bygger på en starkare europeisk ekonomi.

– Vår främsta prioritet är att ge Europas ekonomi en rejäl nystart. Vi har en enorm marknad, en industri och tjänster i världsklass, en stor sparreserv och en av världens ledande valutor. Ändå är vårt kapital, våra nätverk och vår köpkraft fortsatt fragmenterade, sa hon enligt Svenskt Näringsliv.

Kommissionen har tagit fram en färdplan kallad Ett Europa, en marknad, som går ut på att den inre marknaden ska genomgå en omstrukturering. Von der Leyen lyfte särskilt fram hastigheten i besluten: att ett tillstånd, ett formulär, en nätanslutning eller ett beslut om finansiering kan avgöra var en investering görs och var nya jobb skapas. Därför aviserade hon förslag för att snabba upp tillståndsgivningar.

Vad det betyder i praktiken

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, välkomnar beskeden. Hon konstaterar att årets linjetal var mindre nattsvart än förra årets och att von der Leyen fokuserade på både styrkor och svagheter. Enligt Stellinger fanns en hel del positivt för näringslivet med, bland annat att hindren på EU:s inre marknad måste röjas för att göra det enklare att starta och skala upp företag i Europa. Hon noterar också att det var ovanligt få nya lagstiftningsförslag och att det verkar som om kommissionens ordförande tagit till sig av den kritik som kommit från företagen.

För ett litet eller medelstort företag är det värt att hålla två saker isär. Det ena är konjunkturläget: inköpschefsindex över 50 i euroländerna, med tjänstesektorn som draglok och en svagare industri. Det andra är de politiska signalerna om snabbare tillstånd och en mindre fragmenterad inre marknad. Det första påverkar efterfrågan här och nu. Det andra påverkar hur lång tid och hur mycket administration en expansion inom EU kan kräva framöver. Inget av det ger besked om exakta räntor eller lånevillkor – men tillsammans pekar de mot ett läge där investeringsklimatet beskrivs som ljusare än på länge.