Ljusare konjunktur i eurozonen - så påverkas småföretagens lån

Inköpschefsindex i euroländerna steg till 53,1 i september från 52,0 i augusti, enligt S&P Global. Ekonomerna hade i genomsnitt räknat med 51,7. Uppgången drivs framför allt av tjänstesektorn, medan industrin går lite knackigare.

Tjänstesektorn drar upp helheten

Det samlade indexet över industri- och tjänstesektorn lyfter tydligt jämfört med augusti och mer än väntat. Enligt S&P Global är utvecklingen likartad i de två största ekonomierna, den tyska och den franska. Det är i tjänstebranscherna som det ljusnar, medan industrin inte håller samma takt.

För små och medelstora företag som säljer till euroområdet betyder det att kundunderlaget kan förbättras främst inom tjänster. Ett index över 50 anses tyda på en växande ekonomi. Septembernoteringen på 53,1 ligger alltså en bit över den nivån.

Räntan och lånekostnaderna

Riksbankens senaste räntebesked och vad det betyder för små och medelstora företags lånekostnader och investeringsmöjligheter är den fråga som många företagare nu följer. Om konjunkturen i euroländerna stärks kan det påverka hur centralbankerna ser på räntan framöver, men exakta besked om nivåer eller tidpunkter framgår inte av det material som finns tillgängligt här.

För ett företag med banklån är det värt att följa hur ränteläget utvecklas och vad det gör med månadskostnaden. Ett företag som planerar en investering behöver räkna på hur en förändrad ränta slår mot kassaflödet, oavsett om investeringen gäller maskiner, lokaler eller digitala system.

EU:s linje mot företagen

Parallellt med konjunktursiffrorna har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hållit sitt årliga State of the Union-tal. Enligt Svenskt Näringsliv inledde hon med att adressera utmaningar som handelskrig, geopolitisk osäkerhet och en alltmer akut klimatomställning. Hon betonade samtidigt att lösningarna bygger på en starkare europeisk ekonomi.

I talet beskrev von der Leyen att EU:s främsta prioritet är att ge Europas ekonomi en rejäl nystart. Hon lyfte att unionen har en enorm marknad, en industri och tjänster i världsklass, en stor sparreserv och en av världens ledande valutor, men att kapital, nätverk och köpkraft ändå är fortsatt fragmenterade. Därför har kommissionen tagit fram en ny djärv plan, färdplanen Ett Europa, en marknad, som ska innebära en historisk omstrukturering av den inre marknaden.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, konstaterar att årets tal var mindre nattsvart än förra årets och att en hel del positivt för näringslivet fanns med. Bland annat lyftes behovet av att röja hinder på EU:s inre marknad för att göra det enklare att starta och skala upp företag i Europa. Hon noterar också att det var ovanligt få nya lagstiftningsförslag.

Vad det kan betyda i praktiken

För en mindre leverantör till tyska eller franska kunder kan en starkare tjänstekonjunktur i euroländerna ge ökad orderingång. Samtidigt pekar uppgifterna på att industrin går svagare, vilket talar för att företag med industrikunder inte ska räkna med samma uppgång.

Ett konkret nästa steg är att gå igenom vilka kunder man har i euroområdet och om de hör till tjänste- eller industrisektorn. Det ger en bild av om septemberstatistiken sannolikt påverkar det egna företaget positivt eller inte. Ett annat steg är att se över låneportföljen och räkna på hur olika räntelägen påverkar investeringskalkyler.

Enligt Svenskt Näringsliv handlar EU:s plan bland annat om att snabba upp tillståndsgivningar, vilket lyftes som viktigt för var investeringar görs. Von der Leyen betonade att det i dagens ekonomi är viktigt att vara snabb, och att ett tillstånd eller ett formulär, en nätanslutning eller ett beslut om finansiering kan avgöra var en investering görs och var nya jobb skapas. För småföretag som verkar på flera marknader kan den frågan bli minst lika viktig som själva konjunktursiffran.