Storbritannien föreslår lättnader - uppskovet gäller inte alla svenska

Storbritanniens regering har lagt ett förslag om att lätta på kraven i landets hållbarhetsrapportering. En av Europas ledande forskare inom hållbarhetsredovisning ser det som ett sätt för britterna att närma sig EU:s regler. I Sverige skjuts de nya EU-kraven upp för små och medelstora börsnoterade företag samt vissa stora icke-börsnoterade företag – uppskovet gäller alltså inte svenska småföretag i allmänhet.

Brittisk öppning – men inte för alla

Enligt Aktuell Hållbarhet kallar den brittiska regeringen sitt förslag ett tillfälle som bara kommer en gång att göra om reglerna för hållbarhetsredovisning. Andreas Rasche, verksam vid en av Europas främsta forskningsmiljöer inom området, bedömer att Storbritannien genom förslaget vill anpassa sig till EU:s krav. För svenska företag är kopplingen relevant eftersom EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering redan gäller här, och förändringar i andra länder kan påverka vilka krav som till slut ställs på svenska bolag.

Samtidigt pågår ett förenklingsarbete inom EU. De brittiska signalerna förstärker bilden av att hållbarhetsrapporteringen ses över, men något besked om att kraven slopas finns inte i underlaget.

Uppskovet träffar vissa företag – inte alla

Regeringen har tagit fram en lagrådsremiss om hur ett nytt EU-direktiv om hållbarhetsrapportering ska genomföras i svensk rätt. Enligt Regeringen.se innebär förslaget att kravet på att hållbarhetsrapportera enligt de nya reglerna skjuts upp med två år för vissa företag. Det handlar bland annat om små och medelstora börsnoterade företag samt vissa stora företag som inte är börsnoterade. Syftet är att minska den administrativa bördan och ge tid för förenklingar på EU-nivå.

EU:s nya direktiv började gälla i Sverige i juli 2024 och omfattar fler företag än tidigare, med högre krav på rapporternas innehåll. I april 2025 beslutade EU att vissa företag skulle få mer tid innan kraven börjar gälla. De svenska lagändringarna föreslogs träda i kraft den 31 december 2025. För ett mindre börsnoterat företag kan uppskovet innebära andrum – men det är ingen generell lättnad för småföretag, och den som inte omfattas behöver fortsätta enligt befintliga regler.

Utredning om lättnader i svensk rätt

Parallellt pågår en statlig utredning om lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering. Enligt Riksdagen redovisas arbetet i Statens offentliga utredningar 2026:27, ett delbetänkande av Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapport. Regeringen beslutade den 15 maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till redovisningsrättsliga frågor för att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan och förbättra möjligheterna till konkurrens och tillväxt. Den 18 december 2025 fattades beslut om tilläggsdirektiv som bland annat utvidgade uppdraget till att föreslå hur EU-direktivet om ändring av kraven på hållbarhetsrapportering ska genomföras.

Som särskild utredare förordnades den 15 maj 2025 f.d. justitierådet Sten Andersson. Den 26 maj 2025 förordnades Henriette Fornas Minerskjöld som sakkunnig, och den 27 maj 2025 förordnades Bo Lindén som sakkunnig. Utredningen har också knutit experter från redovisnings- och revisionsområdet till sig. Att arbetet sker i utredningsform betyder att de praktiska lättnaderna fortfarande är förslag – inte gällande rätt. För ett företag som berörs är det läge att följa remissvaren och kommande propositioner snarare än att utgå från att reglerna redan är ändrade.

Lärdomar från CSRD-rapporteringen

Nordea samlade nyligen hållbarhets- och granskningsexperter från EY, PwC, Deloitte och KPMG för ett panelsamtal om CSRD-rapportering, med lärdomar från 2025 och råd inför kommande år. Enligt Nordea var en central utmaning i den dubbla väsentlighetsanalysen gränsdragningen: var värdekedjan börjar och slutar, på vilken nivå väsentlighet ska bedömas och var tröskeln ska sättas. Experterna betonade att transparens kring var gränsen dras är viktig, och att dessa områden förväntas bli tydligare i reviderade ESRS.

En annan lärdom från 2025 var att många bolag hade svårt att få ihop den röda tråden och koppla väsentlighetsanalysen till policyer, åtgärder, mål och mätetal. Experterna rådde företag att inte göra processen mer komplicerad än nödvändig: även om kvantifieringar uppmuntras är den dubbla väsentlighetsanalysen i grunden en kvalitativ bedömning. Hur väl förberedda bolagen var skilde sig framför allt åt beroende på storlek och tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, snarare än bransch. De som länge arbetat strukturerat och tidigt fick med sig ekonomifunktionen, ledningen och styrelsen hade lättare att genomföra processen. För ett berört företag är det en konkret fingervisning: börja med väsentlighetsanalysen, koppla den till det som redan mäts i verksamheten och undvik att bygga ett alltför tekniskt system innan regelverket är slutligt.

Vad händer nu

För svenska företag finns det skäl att hålla två saker isär. Det ena är uppskovet, som enligt Regeringen.se gäller små och medelstora börsnoterade företag samt vissa stora icke-börsnoterade företag och syftar till att ge tid för förenklingar på EU-nivå. Det andra är innehållet i kraven, som fortfarande utreds och kan komma att justeras. De brittiska signalerna och EU:s förenklingsarbete pekar i samma riktning, men ingen av källorna ger besked om att rapporteringsskyldigheten försvinner.

Praktiskt innebär det att ett företag som redan påbörjat arbetet har anledning att fortsätta, om än i lägre takt. Den som ännu inte börjat kan använda tiden till att identifiera vilka uppgifter som redan finns i bokföringen och vilka som kräver nya rutiner. Att vänta på slutliga regler är ett alternativ, men den som redan har en struktur har lättare att anpassa sig när kraven väl blir bindande.