Hoppa till innehåll
Alla nyheter
Hållbarhet · 4 min läsning

Nya K-regler och uppskjuten CSRD präglar bokslutsarbetet

De reviderade K-regelverken tillämpas för första gången och CSRD-kraven skjuts upp två år för vissa företag. Trovärdigheten i hållbarhetskommunikationen avgörs av spårbarhet, inte av formuleringar.

Vindkraftverk i solnedgång över ett fält

De reviderade K-regelverken tillämpas för första gången och kravet på hållbarhetsrapportering skjuts upp två år för vissa företag. Samtidigt visar forskning att trovärdigheten i hållbarhetskommunikation avgörs av spårbarhet, inte av formuleringar.

Första året med de nya K-reglerna

För företag som rapporterar enligt svensk normgivning blir det här det första bokslutet då Bokföringsnämndens allmänna råd tillämpas efter den omfattande översynen av K-regelverken. Det framgår av KPMG:s genomgång av nyheter inför bokslutet. Uppdaterade vägledningar har också kommit från FAR och från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, och årsredovisningslagen har ändrats på punkter som berör bokslutsarbetet.

I praktiken handlar det om att klassificering, värdering och upplysningar ska stämmas av mot nya regler snarare än mot fjolårets rutiner. Den som återanvänder förra årets mallar rakt av riskerar att missa just de punkter som ändrats. Gå igenom vilket regelverk företaget faktiskt tillämpar – K2 eller K3 – och vilka ändringar som träffar er redovisning innan arbetet drar igång.

Hållbarhetsrapporteringen skjuts fram – men försvinner inte

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen som föreslår att kravet på hållbarhetsrapportering skjuts upp med två år för vissa företag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 december 2025. Bakgrunden är att EU:s nya direktiv om företagens hållbarhetsrapportering, CSRD, började gälla i Sverige i juli 2024 och omfattar fler företag och ställer högre krav på innehållet än tidigare.

Enligt regeringen påverkar förslaget bland annat vissa stora företag samt små och medelstora börsnoterade företag. Syftet är att minska den administrativa bördan och frigöra tid för att i EU komma överens om enklare regler.

Uppskjutningen innebär inte att rapporteringen försvinner – den skjuts fram. Och det finns ingenting som hindrar företag från att frivilligt hållbarhetsrapportera under den uppskjutna perioden. Den som redan har byggt upp processer kan överväga att fortsätta arbetet även under den uppskjutna perioden.

IFRS 18 står för dörren

För företag som tillämpar IFRS finns flera nyheter att beakta redan i det här bokslutet. IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar har båda ändrats. KPMG tar också upp de senaste agendabesluten från IFRS Interpretations Committee, liksom ny vägledning kring hur osäkerheter i de finansiella rapporterna ska upplysas.

Blicken framåt riktas mot IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. För mindre företag med begränsad redovisningsfunktion är det värt att tidigt kartlägga vilka system- och malländringar som krävs innan standarden blir obligatorisk.

ESMA:s prioriteringar styr granskningen

I oktober kommunicerade European Securities and Markets Authority, ESMA, sina prioriterade områden för 2026. Myndigheten är tillsynsorgan på EES-nivå och dess prioriteringar påverkar vilka delar av de finansiella rapporterna som granskas särskilt noga. KPMG redogör också för nyheter inom rapportering enligt European Single Electronic Format, ESEF.

För noterade företag innebär det att ESMA:s prioriteringar påverkar vilka delar av rapporterna som granskas särskilt.

Trovärdighet byggs av spårbarhet, inte av ord

Hållbarhetsrapporteringen hänger ihop med hur företaget kommunicerar sitt hållbarhetsarbete i övrigt. I sin avhandling vid Södertörns högskola visar Anna Nyquist att trovärdighet i hållbarhetskommunikation handlar om att hantera komplexitet, osäkerhet och målkonflikter snarare än att presentera enkla sanningar.

– Trovärdighet i hållbar marknadsföring byggs inte genom snygga ord, utan genom spårbarhet, transparens och konsekvens över tid, säger hon i en intervju med Supermiljöbloggen.

Hennes råd går rakt in i bokslutsarbetet: företag som kan visa hur verksamheten faktiskt påverkar miljön och samhället – även när resultaten är ofullkomliga – uppfattas som mer trovärdiga. Det gör uppföljning och dokumentation till en del av rapporteringen, inte ett separat kommunikationsprojekt. Saknas miljödata och ansvar bakom påståendena blir de svåra att stå för vid granskning.

Praktiska steg inför bokslutet

Parallellt med de formella kraven pågår lokalt arbete. Enligt SVT startar Nyföretagarcentrum i mars en kurs i cirkulär ekonomi i Strängnäs för företag som inte är äldre än fem år, med stöd från Klimatfond Strängnäs.

För den som ska få ihop bokslutet finns några steg att ta tidigt:

  • Kontrollera vilket K-regelverk som gäller och vilka ändringar som träffar er redovisning.
  • Klargör om uppskjutningen av CSRD-kraven omfattar det egna företaget och planera därefter.
  • Om ni tillämpar IFRS: se över vad IFRS 18 kan komma att kräva i form av system- och mallanpassningar inför 2027.
  • Säkerställ att de hållbarhetsuppgifter ni lämnar går att spåra tillbaka till faktiska mätningar.

Det är dokumentationen som håller när någon granskar den. Frågan är om företagen hinner bygga den spårbarheten innan kraven blir obligatoriska igen.

Källor