En lastbil på drygt 33 meter som väger 94 ton med full flislast – och som bara går på el. Stora Enso kallar den världsunik. Samtidigt flyttar en svensk startup in Saabs mikrovågsteknik på sågverk, och ett gummi tillverkat av björkbark har redan fått däck- och skoföretag intresserade.
Tung trafik går över till el
Det tunga lastbilssegmentet har länge setts som det svåraste att elektrifiera. Stora Ensos 33-metersekipage med 94 ton på flaket visar att det går att komma en bit på väg. Enligt Ny Teknik beskriver bolaget självt fordonet som världsunikt, och en företrädare för verksamheten säger i samma material att branschen nu står inför “ett brett genombrott för eldrift i de tunga lastbilstransporterna”.
Frågan för ett mindre åkeri eller en leverantör som kör virke och flis är inte om tekniken kommer, utan när den lämnar testbäddarna. Just nu pågår både och. Investeringarna i tung eldrift är stora, men det skiljer fortfarande mellan kommersiell drift och demonstration – och det är skillnaden som avgör när ett fordonsval och en laddplats på terminalen blir aktuell.
Saabteknik flyttar in i sågverket
En annan del av samma skifte handlar om mätning. En svensk startup tar mikrovågsteknik från Saab och använder den på sågverk, enligt Ny Tekniks genomgång. Tekniken som gör att bilförare kan släppa ratten har alltså hittat ett nytt användningsområde i trävaruindustrin.
Parallellt har startupen Nordic Forestry Automation fått två skogsbolag på ägarlistan. Industrin går alltså in som delägare tidigt, i stället för att vänta på färdiga system. Det ändrar spelplanen för små teknikföretag: en pilot kan vara första steget mot ett ägarengagemang, inte bara en kundrelation.
Automatiseringen når ut i terrängen
Skogsarbetet är på väg mot en mer automatiserad framtid, även utanför de stora maskinerna. Ett mångårigt svenskt projekt har nått terrängtester, och de första stegen tas nu för att testa 5g-nät tillsammans med autonoma eller fjärrstyrda skogsmaskiner. Digital teknik kan på sikt flytta mycket skogsarbete till en kontrollcentral, där operatörer sköter maskinerna på distans.
Föraren blir operatör. Och behovet av stabil uppkoppling i områden där den i dag är svag blir en flaskhals att räkna med. För underleverantörer inom nät, sensorer och styrsystem öppnar det en marknad – men utrustningen måste också tåla kyla, fukt och vibrationer ute i terrängen. Det räcker inte att tekniken fungerar på labbet.
Biomaterialen blir produkter
Materialspåret mognar i snabb takt. KTH-avknoppningen som gör gummi av björkbark har fått en rivstart med samarbeten med en däckjätte, skoföretag och fordonsindustrin. Ett annat bolag har tagit fram cellulosabaserad pellets som enligt uppgifterna renar luft bättre än aktivt kol, och Göteborgsföretaget Adsorbi börjar snart sälja innovationen från Chalmers – en lösning som ska skydda konstverk från skadliga föroreningar. Den finska skogskoncernen Metsä har valt att investera i bolaget.
Till det kommer “tredimensionellt superträ”, skruvkorkar av cellulosa och ett material som efter tio års forskning nu tillverkas – beskrivet med bilden “som att baka maräng”. Biomaterial från skogsråvara är en stark trend på Ny Tekniks 33-lista i år. En detalj som är lätt att missa: flera av lösningarna är konstruerade för att passa befintliga återvinningsströmmar. Skruvkorken kan till exempel läggas direkt i pappersåtervinningen.
Politiska svängningar spelar in
Teknikutvecklingen sker i ett läge där regelverken rör på sig. EU-kommissionen skjuter upp sin avskogningslag efter tryck från regeringar, skogsindustri och utvecklingsländer, enligt Ny Teknik. Samtidigt stoppar Stora Enso sin verksamhet i delar av Finland efter en miljöskandal som nyligen avslöjats, och Världsnaturfonden varnar för att Sveriges skogar har ett otillräckligt skydd och brukas på ett sätt som utarmar den biologiska mångfalden.
Uppskjutna regler ger mer tid – men flyttar också risken till företag som redan byggt sina processer efter dem. Miljöhändelsen hos Stora Enso visar hur stora leverantörskedjor kan påverkas av ett enskilt bolag. Och kritiken mot skogsbruket kommer att fortsätta sätta press på hur råvaran tas fram, oavsett hur innovativa slutprodukterna blir.
Vad ett mindre företag kan göra nu
Allt hänger inte ihop, men mycket gör det. Den som utvecklar teknik för skogssektorn gör klokt i att titta på var skogsbolagen väljer att investera – ägarlistorna hos startuperna säger mer om var kapitalet går än någon trendrapport. Samtidigt gäller det att skilja på projekt som är i drift och projekt som fortfarande är demonstrationer, särskilt inom tung eldrift där satsningarna är som störst. Och den uppskjutna avskogningslagen bör läsas som en tidsfrist, inte som ett avskaffande.
Källor
- Ny Teknik – ämnen — Ny Teknik, 2026-09-25
- Bill Gates: ”För första gången i livet ser jag inte innovation som något positivt” — Dagens Nyheter, 2026-09-26
- AI och arbetsmarknad 2026: Googles chefsekonom på SNS — www.sns.se, 2026-09-01
- Här är vinnarna i Elmia Lantbruk Innovation Award 2026 — mynewsdesk.com, 2026-09-03
Fler artiklar
Nya K-regler och uppskjuten CSRD präglar bokslutsarbetet
De reviderade K-regelverken tillämpas för första gången och CSRD-kraven skjuts upp två år för vissa företag. Trovärdigheten i hållbarhetskommunikationen avgörs av spårbarhet, inte av formuleringar.
AI Act ska ge seriösa leverantörer ett försprång - men småföretagen får svårt
Merparten av EU:s AI-förordning tillämpas sedan den 2 augusti 2026. Reglerna ska skapa en jämnare spelplan för leverantörer som satsar på säkerhet – men mindre bolag kan få svårt att avgöra vad som gäller, varnar branschföreträdare.