Hoppa till innehåll
Alla nyheter
Hållbarhet · 4 min läsning

Var tredje underleverantör tackar nej till order - bristen på kompetens blir

Nästan var tredje underleverantör inom industrin har tackat nej till order det senaste året på grund av personalbrist. Samtidigt lanseras nya initiativ för social hållbarhet – men företagen måste ofta utbilda själva, och det tar år.

Svetsare i skyddshjälm arbetar med en metallkonstruktion, gnistor sprutar.

Nästan var tredje underleverantör inom industrin har tackat nej till order det senaste året. Orsaken är att de inte hittat personal med rätt kompetens. Det visar en ny undersökning från arbetsgivarorganisationen Sinf, som Aktuell Hållbarhet rapporterar om.

Order som aldrig blir av

För en mindre underleverantör är ett nej till en order sällan ett enkelt beslut. Det handlar om att säga ifrån till en kund som kanske inte kommer tillbaka. Kapaciteten finns i maskinparken, men inte i bemanningen.

Undersökningen från Sinf pekar på ett mönster som går igen: företagen söker under lång tid, hittar inte rätt profil och tvingas tacka nej. Var tredje underleverantör har gjort det under det senaste året. Det gör kompetensbristen till ett produktionsproblem lika mycket som ett personalproblem.

För den enskilda ägaren betyder det uteblivna intäkter, men också en osäkerhet inför nästa förfrågan. Kan vi lova leverans? Har vi folk nog? Frågorna ställs nu på många industrigolv. Många företag letar i flera månader – ändå hittar de inte rätt.

Utbildning tar år – inte veckor

Ulf Tjernström på Kjellbergs Plast beskriver situationen konkret: företaget måste utbilda nya medarbetare själv, och det tar flera år innan de kan jobba på egen hand. För specialiserade industrijobb finns ingen snabb väg in.

Det gör rekryteringen till en långsiktig fråga. En underleverantör som tappar en erfaren medarbetare förlorar inte bara en person, utan också år av uppbyggd kunskap. Att ersätta den kräver både tid och handledning – resurser som tas från den löpande produktionen.

Här finns en direkt koppling till hållbarhetsarbetet. Att behålla och vidareutveckla personal är en del av den sociala hållbarheten, och allt fler kommuner och organisationer börjar lyfta den sidan av företagandet.

Social hållbarhet blir en tävlingsgren

Österåkers kommun har lanserat en ny kategori inom utmärkelsen Årets företag: Årets socialt hållbara företag. Priset ska lyfta företag som gör konkreta insatser i vardagen – från inkluderande arbetsplatser till engagemang i lokalsamhället.

Kommunen betonar att det handlar om verkliga handlingar och positiva resultat, inte omfattande policydokument. Företag som nomineras ska bland annat arbeta med arbetsplatser där medarbetare trivs, blir sedda och får utvecklas, och där företaget tar ett aktivt socialt ansvar i Österåker. Alla kan nominera – företagare, anställda, kunder och invånare – och sista dag är 1 mars 2026.

Utmärkelsen kopplas till kommunens långsiktiga arbete med kompetensförsörjning, särskilt genom projekt Växthuset, som stärker samarbetet mellan utbildning, arbetsmarknad och näringsliv och medfinansieras av Region Stockholm.

Cirkulär ekonomi ger nystartade företag nya idéer

Kompetens och hållbarhet hänger också samman för de mindre företagen. I Strängnäs startar i mars en kurs i cirkulär ekonomi som ska ge nya företag idéer för att tänka hållbart. Det är Nyföretagarcentrum som står bakom utbildningen, som riktar sig till företag som inte får vara äldre än fem år.

En av deltagarna är sömmerskan Dijana Torbica Krstic, som har ett förflutet som textilingenjör på ett modehus i Serbien. I sin källarlokal i centrala Strängnäs syr och lagar hon kläder och hoppas utveckla företaget ytterligare. – Jag vill gå kursen för att utveckla mitt företag. För mig är hållbarhet viktigt, säger hon.

Verksamhetsledaren Maria Ahlin ger ett exempel på vad cirkulär ekonomi kan innebära: att man tillvaratar spillprodukter vid tillverkning som man sedan återanvänder eller säljer vidare. Hon menar att fler företag borde ställa om till ett mer miljövänligt företagande. – Världen ser ut som den gör och alla borde tänka till, och börjar man som företag tidigt blir det inte så komplicerat om man har med tänket från början, säger hon.

Övningarna i kursen är anpassade efter deltagarnas egna affärsidéer och förutsättningar. Rådgivningen är kostnadsfri och utbildningen har stöd från Klimatfond Strängnäs. Bakom står Nyföretagarcentrum, som finansieras av bland annat Strängnäs kommun och Region Sörmland.

Trovärdighet kräver substans

För företag som vill lyfta sitt hållbarhetsarbete räcker det inte med fagra ord. Det visar Anna Nyquist i sin avhandling vid Södertörns Högskola, som Supermiljöbloggen skriver om. Hon menar att trovärdighet i hållbarhetskommunikation handlar om att hantera komplexitet, osäkerhet och målkonflikter snarare än att presentera enkla sanningar.

– Trovärdighet i hållbar marknadsföring byggs inte genom snygga ord, utan genom spårbarhet, transparens och konsekvens över tid, säger Anna Nyquist.

Hennes forskning visar att trovärdighet är ett pågående arbete snarare än ett tillstånd – något som måste förtjänas genom hur hållbarhetsarbete integreras i beslut, processer och ansvar, inte bara i kommunikationen. För de mindre företagen blir det en påminnelse om att social hållbarhet och kompetensförsörjning hänger ihop med den trovärdighet man bygger gentemot kunder och lokalsamhälle.

Kompetensfrågan kräver mer än annonser

För små och medelstora företag finns ingen enkel lösning. Att lägga ut en annons och hoppas på napp räcker sällan när profilen är smal. Flera vägar finns ändå att pröva parallellt.

  • Se över vad ni kan utbilda internt och vad som måste köpas in utifrån. Räkna med år, inte veckor, för specialiserade roller.
  • Ta kontakt med kommunens näringslivskontor och de kompetensprojekt som redan finns, till exempel sådana som Växthuset i Österåker.
  • Dokumentera kompetensen hos erfarna medarbetare så att den inte försvinner vid pension eller byte.
  • Var tydlig mot kunderna om vilken kapacitet ni faktiskt har, innan ordern ligger på bordet.

Kompetensbristen slår mot orderstocken i dag. På längre sikt avgör den vilka företag som kan växa – och vilka som tvingas tacka nej.

Källor