Hoppa till innehåll
Alla nyheter
Omvärld · 3 min läsning

EU vill ha vassare Kinavapen - enas inte om notan

EU-ledarna vill ge kommissionen nya verktyg mot obalanserna i handeln med Kina. Frankrike och Tyskland driver på för snabbare motåtgärder, men frågan om vem som betalar är olöst.

Två män i kostym skakar hand framför EU-flaggor

EU:s ledare vill ge kommissionen fler redskap för att hantera obalanserna i handeln med Kina. I ett utkast till slutsatser från toppmötet i Bryssel i mitten av oktober 2026 uppmanas kommissionen att snabbt bygga ut verktygslådan. Bakom ligger ett handelsunderskott som vuxit sig allt svårare att bortse från.

Obalansen som driver agendan

Handelsrelationen med Kina stod högt på dagordningen när stats- och regeringscheferna möttes. Underskottet i varuhandeln har vuxit under flera år och är nu en av de frågor som tydligast splittrar unionen internt. Under 2025 uppgick EU:s underskott i varuhandeln med Kina till omkring 360 miljarder euro, enligt Dagens PS. Det motsvarar över 4 000 miljarder kronor.

I utkastet till slutsatser konstaterar Europeiska rådet att de globala makroekonomiska obalanserna består. Kommissionen uppmanas att fortsätta föra resultatinriktade dialoger, använda EU:s instrument effektivt och skyndsamt förstärka verktygslådan med nya instrument, enligt Aftonbladet.

Frankrike och Tyskland står nu närmare varandra i synen på hur unionen ska svara. Länderna vill påskynda granskningen av kinesiska subventioner och skapa nya medel för att minska Europas beroende av leverantörer i Kina, enligt Reuters. Ett av förslagen har beskrivits som en nödbroms: EU ska snabbare kunna slå tillbaka när en handelspartner använder ekonomiska påtryckningar eller när import hotar europeiska strategiska intressen.

EU har redan ett så kallat antitvångsinstrument för ekonomiska påtryckningar. Den avgörande frågan är om unionen behöver helt nya befogenheter, eller om det snarare gäller att använda de verktyg som redan finns på ett mer offensivt sätt.

Bilindustrin visar vart det barkar

EU har redan infört extratullar på kinesisktillverkade elbilar. Nyligen nådde Bryssel och Peking en överenskommelse om att begränsa kinesisk export av hybridbilar till unionen. Enligt Dagens PS kan upplägget minska importen av kinesiska hybrider till omkring 350 000 bilar per år. Importen väntas annars nå 800 000 bilar under 2026.

Det ger europeiska tillverkare som Volkswagen och Stellantis visst andrum. Men tullar och importbegränsningar löser inte grundproblemet. Kinesiska tillverkare har byggt upp stor produktionskapacitet och konkurrerar med låga priser. Skyddsåtgärder riskerar samtidigt att utlösa kinesiska motåtgärder mot europeiska exportbolag.

Kina har redan varnat. Landet beskriver hybridbilsuppgörelsen som en engångseftergift och har utfärdat varningar för motåtgärder om EU skapar nya handelshinder, rapporterar Aftonbladet. Enligt Kinas eget handelsdepartement, som Dagens PS återger, har EU inlett 28 handelsskyddsutredningar mot Kina sedan 2025. Samma departement har inlett en prisdumpningsutredning av europeiska kemikalier.

Konkurrensen sker också på hemmaplan

Handelsbråket rör inte bara företag som importerar eller exporterar. Svenska små och medelstora bolag som konkurrerar med kinesiska aktörer på den inre marknaden, inom exempelvis komponenttillverkning, elektronik eller förnybar energi, påverkas av prispressen som driver på hela agendan.

Samtidigt får skyddsåtgärder en direkt baksida. De kan höja insatskostnaderna för företag som bygger sina produkter på kinesiska delar. Europas utmaning är att enas om hur den industriella konkurrenskraften ska försvaras, inte bara hur Kina ska stängas ute.

Där blir nästa långtidsbudget central. I förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034 står nettobetalare som Sverige och Tyskland mot länder som värnar stödet till jordbruk och mindre utvecklade regioner. Sverige har protesterat mot förslag som skulle öka landets nettobidrag kraftigt, enligt AP. Det är samma pengar som ska finansiera de nya handelsverktygen och satsningarna på konkurrenskraft.

Ekvationen är besvärlig. Europa vill investera mer och minska beroendet av Kina. Samtidigt är medlemsländerna oense om vem som ska betala.

Nästa steg för företaget

Inget är beslutat än. Utkastet till slutsatser är just ett utkast, och nya instrument måste formas av kommissionen innan de kan användas. Men riktningen är tydlig, och tempot har skruvats upp sedan i höstas.

Praktiskt innebär det att småföretag med Kinakopplingar bör kartlägga sin exponering under vintern. Ta fram en lista över vilka artiklar som kommer från Kina, vilka avtal som löper och vilka alternativ som finns. Förhandla in tullklausuler i nya avtal. Håll koll på vilka produktkategorier som diskuteras i Bryssel, för det är där de första restriktionerna sannolikt landar.

Om Bryssel och Peking trappar upp konflikten är det den del av leverantörskedjan som saknar alternativ som blir dyrast att bygga om.

Källor