Räntebanan och kapitalsituationen – vad höstens ekonomiska läge innebär för svenska tillväxtbolag

Räntebanan och kapitalsituationen – vad höstens ekonomiska läge innebär för svenska tillväxtbolag

Riksbankens sänkningar av styrräntan har varit efterlängtade i styrelserummen. Men den som trodde att banklånen omedelbart skulle bli billiga i samma stund som Thedéen presenterade räntebanan har fått tänka om.

När ekonomicheferna nu sätter sig med sina rådgivare efter sommaren visar sig en tydlig disparitet: styrräntan pekar nedåt, men affärsbankernas riskpåslag mot små och medelstora företag ligger kvar på historiskt höga nivåer.

Det handlar inte om att bankerna stängt dörren. Utlåningskapaciteten finns där. Däremot har kriterierna för vem som får låna – och till vilken kostnad – förändrats i grunden.

Kreditkommittéerna har bytt glasögon

För två-tre år sedan räckte det ofta med en god omsättningstillväxt och en hygglig historik hos UC för att förlänga en checkkredit eller finansiera en ny maskinpark. I dag ser förhandlingarna annorlunda ut. Bankernas kreditavdelningar gör djupdykningar i leverantörskedjor, lagertider och kundernas betalningsförmåga.

Företag inom tillverkningsindustrin med etablerad export har märkbart lättare att få rimliga villkor än bolag mot konsumentledet eller underleverantörer i byggsektorn. Har man därtill långa betalningstider från sina egna kunder krävande mer än 60 dagar drar banken snabbt i bromsen.

Kalkylräntorna som bankerna nyttjar vid sina stresstester har knappt rört sig nedåt. Man räknar fortfarande med marginaler som tål plötsliga valutachocker eller råvaruuppgångar, vilket låser upp eget kapital i verksamheterna.

Riskkapitalisterna jagar inte längre volym

Lika påtaglig är förändringen för de bolag som söker externt riskkapital eller planerar riktade nyemissioner. De dagar då investerare kastade pengar på aktörer som enbart jagade topplinjetillväxt är definitivt över.

Det kapital som faktiskt rör på sig hos svenska riskkapitalbolag och affärsänglar styrs av ett krav: en verifierbar väg till positivt rörelseresultat (EBITDA). Kan bolaget inte visa att affärsmodellen bär sina egna kostnader inom 12–18 månader blir processen trög. Kapitalrundor som tidigare tog sex veckor sträcker sig nu ofta över fem-sex månader, med omfattande granskningar av kundtapp (churn) och täckningsbidrag per såld enhet.

Handlingsutrymmet finns i den egna balansräkningen

Vad innebär då detta för ledningen under årets andra hälft?

Slutsatsen är ganska krasch: räkna inte med att räntesänkningarna löser likviditetsbehovet åt dig. Handlingsutrymmet måste skapas internt.

Många framgångsrika medelstora bolag fokuserar just nu intensivt på sina egna betalningsflöden. Att förhandla ned kundernas betaltider från 60 till 30 dagar, strama åt lagerhållningen och utmana befintliga bankvillkor vid förnyelse ger oftast snabbare och billigare likviditet än att jaga nya lånelöften.

De företag som går in i hösten med stark kassa och koll på sina marginaler kommer att stå extremt starka när konjunkturen väl vänder på allvar.